jag ska sluta. ska verkligen inte försätta mig i sådana här situationer. du anklagar mig hela tiden, men det är du som aldrig hör av dig. jag skriver åtminstone sms och ringer men du svarar inte. sen säger du att din mobil är sönder 0-o . hur kommer det sig då att jag kommer fram när jag ringer och sen till röstbrevlådan? det funkar inte i längden. vi skulle ha träffats som igår, du anar inte hur mycket jag såg fram emot det. sa nej till elii's fest p.g.a dig. skulle bara jobba och sen skulle vi ju pratas vid. när jag slutade jobbet fanns där inte ett enda jävla sms från dig. inte ett enda. min första tanke var - faan, sover han eller? men klockan var ju tre så det var omöjligt ju. han sa att han skulle vara vaken. jag smsade han, ringde han, väntade och väntade. jag fick inget gensvar.. jag beslöt mig för att skita i att åka, tänker inte sitta i Hbg helt öde som ett fån och sen inse att där kommer ingen och möter mig. roligare har man haft liksom. emsan drar med mig på fotboll, vet inte varför men jag blev glad över det för då slapp jag sitta hemma och funderar. Tyringe vann, 4-2 tror jag det blev. fick äntligen ett svar efter att jag skrivit ett sms där det stod- jag är trött på att du leker med mig. gensvaret blev - jag leker inte med dig, skulle aldrig få för mig att göra det.
men vad skulle ni säga, han hörde inte av sig på hela dagen, han ringde och smsade inte. varför ringde han inte och undrade vart jag blev av när jag inte kom med det tåget jag skulle kommit med? är det någon annan än jag som kommit underfund med att han verkligen inte ville träffas? haha, men jag orkar inte bry mig. livet har sin gilla gång och det är bara att gilla läget..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar