GODKÄND!

idag vaknade jag jättetidigt. och då menar jag verkligen tidigt. 05.30 typ.. vet icke varför, kunde bara inte somna om.. förmodligen var det nervösa fjärilar i magen som gjorde sig märkvärdiga. skulle gå upp vid tiotiden men kunde verkligen inte sova så gick upp vid nio istället. då hade jag redan virrat runder i ca en timmes tid i sängen. upp blev det, och två små lurviga vovvar väntade på att bli rastade. en runda på en halvtimme räckte för att dom skulle göra både det ena och det andra :) höhö. ja, sen 11.43 tog man tåget till Helsingborg där dagens stora
händelse(r) tog plats. nervös och darrande som ett jävla asplöv gick jag innanför dörrarna på vägverket.. dessförinnan hade jag mött upp min syster och min goda vän martin. martin var en gentleman som körde/visade vägen till min destination. supergulligt, verkligen! <3 väl innanför dörrarna visste jag verkligen inte vad jag skulle ta mig till. det var på tok för många olika fraser från boken som ville ta plats i huvudet. men den värsta tanken var ändå- och om jag inte klarar det? eh ja, typ så var det hela tiden. efter bara 5 minuters oroande och velande fram och tillbaka att jag ena stunden skulle gå och gömma mig till att jag skulle klarar detta med goooooda marginaler ( haha yeaaah right (; ) så öppnades dörrarna in till "provrummet"... mannen som vaktade oss var en megasnäll och hade lite av en lärarkaraktär över sig, haha. aja, satt och kryssade i mina svar och när det var 3 minuter kvar av provet.. jaa.. jag kunde ju inte vänta mera eller? jag tröck på knappen där jag om bara någon få sekund skulle gå reda på mitt resultat... dadadaaaaaam-> GODKÄND
bokstäverna bokstavligen naglade fast sig i ögat. OMG ! har nog aldrig varit så lycklig i hela mitt liv.. gick till "läraren" och fick mina papper. så nu är det fit for fight för mig ;) nu får ni allt hålla er innanför huset trygga ramar om det nu hjälper (a'
Tack alla som sagt grattis till mig, varit jättesnällt (: jag önskar bara att någon annan kunde säga grattis... :/ men det spelar ändå ingen roll. (ändå ringer hon till andra och säger att jag klarat det, varför kan hon inte bara säga något snällt till mig? jag fattar verkligen ingenting. vad har jag gjort för fel?) allt jag gör blir ju ändå alltid fel. men jag kan inte hata dig, du är ju min mamma...